Vi lever i en tid där den psykiska ohälsan växer och skapar öknar mellan människor och sammanhang. Det verkar som vi inte vet vad det beror på eftersom materiellt har vi det bra gällande tillgång till ekonomiska resurser. En anledning är att vi inte har ett språk som vi kan använda för att beskriva vårt inre. Det religiösa språket saknar relevans och har inte ersatts av något annat uttrycksmedel.
Den här boken gör ett försök att beskriva själens tillstånd i dagens samhälle och försöker bygga en bro av förståelse mellan den fysiska kroppen och den inneboende själen. Det blir en resa i mänskliga historien med besök bland de antika grekiska filosoferna för att hitta speglar för vår tid att se var vi befinner oss i den mänskliga kontexten.
Vår tid har en kroppsfixering som författaren anser vara ett tecken på förnekelse som en reducering av människan där själens signaler tystas ner och blir något obefintligt. Något som indirekt bestraffar sig själv för att leva i ett tillstånd av själslig förkvävning får livskrafterna att gå i motsatt riktning och utveckla sjukdomar, depression och kroppslig smärta. Utgångspunkten är antagandet att själen visar sitt tillstånd genom kroppen som en scen att beskåda det inre skeendet. Själen har sin bildskärm om vi vågar se vad som händer.
Boken innehåller beskrivningar som tydliggör olika psykosomatiska sjukdomar. Varje kapitel avslutas med tre frågor som skall inspirera läsaren till att föra en dialog med författaren, sig själv, mänskligheten i stort och det okända jaget som även inkluderar rädslan för den egna döden. I slutet finns ett recept på egen vård när det gäller det själsliga. En möjlig själavård som ska öka dialogen med det egna inre jaget.